Hemska verklighet

Slutade arbetet kl 06.00 imorse o satte mig i bilen för en färd hemåt, men jag hinner knappt iväg förren jag möter en mycket smal, blond, lättklädd tjej som vinglar fram efter gatan. Hennes mascara är utspridd över hennes kinder o kläderna är varken på eller av ordentligt. Ena bröstet syns i underkant och håret sitter i en slokande tofs.

Jag far förbi men ändrar mig snabbt så jag vänder tillbaka för att fråga henne om jag kan hjälpa till.

Hon vill ha skjuts hem säger hon. Hon bor med sin mamma som inte var så snäll säger hon. Hon hade ledsen flytt hemifrån för att ta sig till en halvsyster, men kom aldrig in i dennes port.

Hon berättar att hon är 18 år, mår psykiskt dåligt och inte trivs hemma innan hon kliver ur bilen o går in på gården där de bor. UTAN skor dessutom.

Mycket söt liten tjej som förtjänar bättre. Hon uttryckte att alla sa att det är hennes eget fel o att hon inte är som andra. Jag förklarade att det inte finns något alls skäl till att någon ska behöva gå ute som hon i nollgradigt, blåsigt snöslask i hennes skick en lördagmorgon kl 6. Att hon skulle ringa till BRIS eller soc idag.

Jag har mått dåligt över detta hela dagen idag o inte kunnat sova ordentligt. Ångrar att jag inte tog hennes namn, erbjöd mer hjälp, ställde fler frågor......

....hoppas att hon får det bra i framtiden trots hennes bakgrund.