NOVELL BY NIGHT

Det var en fredag utan krav som väntade den skönt sovande tre-barnsmamman. Hon låg mjukt nerbäddad i dubbelsängen med fötterna täckta av hundens varma päls. Med ett ryck vaknar hon av att ett av barnen ropar -"Kom in".

-"Oh, shit, vem kommer nu?!?!?!".

Yrvaken i sin urtvättade Banverks t-shirt reser hon sig upp och rycker åt sig makens morgonrock som låg mest tjänligt till. Ah, Beatrice, hennes gode vän och granne hade kommit för att ha sitt första så kallade personalmöte. =) Tokigt att försova sig på första arbetsdagen kan man tycka.

Klockan var 09:08, och de exemplariska barnen hade skött sig själva i ca två timmar!!!! Kissat, tagit en frukt och satt som två ljus i soffan framör Jetrix. Dottern hade tagit bussen till skolan redan. Mamman minns i efterhand att hon faktiskt talat med dottern, men sedan somnat om.

Väl planerad som hon är så var en kladdkaka bakad kvällen innan och fint paketerad i en lila systemkasse. Alldeles lagom storlek på den påsen som annars inte passar till ett skit, men ändå kostar pengar. (Morr)

En frukost till barnen och henne själv, och en kaffe med kaka till Beatrice, sedan skulle de ha tid att planera inför sin framtid som gemansamma ägare till en dröm. Jo, det skulle de ha gjort om de inte hela tiden halkat in på sidovägs-samtal och blivit avbrutna av batteribyten i leksaker, plåsterhantering och klädbyten av barnen. Men dock en avtalad tidpunkt för att ses igen hann de med. =)

Nu var tiden kommen för mamman att få ordning på sig själv, barnen och hunden för att komma iväg till förskolan. Rätt tid var inte att fundera på, men de skyndade sig så gott det gick utan att stressa. Väl där fick Edor, den yngste sonen lunchen serverad och mamman berättade inte att hon just serverat honom frukost. Att han sedan bara ätit ris förvånade henne inte alls.

Nu skulle den fortfarande oduschade och Banverks-t-shirt-klädda mamman ta sig för att inskaffa ett fotoalbum till de närmare 500 bilderna som ligger sorterade i bokhyllan hemma i vardagsrummet. Hon valde en billig butik som låg nära. Rusta.
Väl där, rastade hon hunden i solen. Såg två blåsippor och det var inte igår kan jag säga.
I butiken fanns dessvärre inga fotoalbum, men mamman for hem med en kasse värd 500 kronor ändå. Att åka ner på stan och lukta skunk lockade inte så hon for hem i sin XC 90 som "klonkar" i varje litet gupp. Borde lämnas in tänkte hon för tjugonde gången den här veckan.......

Glad i sina sinnen flaxade hon in genom grinden till deras gård i Norra Åbyggeby. Packade upp godiset, hygienartiklarna och elvispen som hon nyss köpt och satte sedan fart och plockade ordning leksaker, kläder m.m som låg spritt över golven. Diskmaskinen fick ström och likaså tvättmaskinen.
Då ringer hennes underbara vän Annika som nu också är hennes kollega.
-"Jag har jobbat färdigt mitt pass och ska nu ha friskvård" säger hon.
-"Vad kul! Kom hit då så går vi ut tillsammans" sa mamman och de gjorde de. En 35 minuter lång promenad runt Knaperstigen blev det och Chivas hade nu lämnat sin avföring FYRA gånger. VAD hade han ätit???
De såg en påkörd svart orm ligga på grusvägen. Det kändes både rädsla och sorg över den lilla varelsen. Vila i frid du lilla oskyldiga, äckliga varelse.

Maken kom hem och vände. Måste vara med då hans leksak kom hem med postleveransen. En gul, 90 kubiks fyrhjuling "till Gustav". =)

Tonårsdottern snubblade in som hastigast för att hämta pengar och packning då hon skulle till Högbo och bo på vandrarhem och jobba på en häst-tävling hela helgen. Mamman glömde skicka med sovsäcken.......klant!

Annika och den stelnackade mamman tog en sväng i dubbelsängen med massageapparaten. Låter värre än vad det var. =)
Bättre massör får man leta efter.
Nu skulle mamman vila var det tänkt eftersom hon hade tre nätter framför sig att vara vaken för att trafikleda tågen i mellansverige. Efter en timme så kom svägerskan med kompis förbi och tackade för kaffet som de inte fick. Hon ville somna om, men det gick inte för då körde fyrhjulingen igång utanför. Maken och barnen var hemma.

Så lagades det middag och lektes i några timmar innan plikten kallade. Hon körde alldeles för snabbt med Volvon för att hinna inskaffa smör och bröd etc att ha med sig från affären. Tre minuter före betald arbetstid stormade hon in i aulan bland datorer, skärmar och telefoner. FÖRST av de som skulle delta i nattstyrkan. YEAH!

Och nu sitter hon i lugnan ro och har full sikt över dalarnas tågtrafik. Än så länge har inte en växel krånglat. Alla tåg är i tid och det är avkopplad stämning. Men som sig brukar så brakar det väl lös då hon nyss nämnde lugnet. (Va f-n skrev jag det för?! Idiot!)

Ja, det var min dags händelseförlopp i novellform.=)