Jag är inte rädd för döden.
Inte alls, det känns som något naturligt även då den kommer för tidigt för många. Det är liksom livets gång.
Men jag blir ändå väldigt berörd.
Det är jobbigt att leva då någon dör i ens närhet och jobbigt då jag ser hur vänner/kollegor som förlorat sin vän.
Man BLIR ledsen, så ledsen fast man vet att det är så livet är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar