190 blås

Ja, mitt liv går i 190 blås och jag är nog snart både död och begraven innan jag hunnit med att fatta vad som hänt.

Okej att det kallas att vara "mitt i livet", men att det innebär att vara ett nav som snurrar 24 timmar om dygnet hade då inte jag fattat!!
Men det är på både gott o ont.

Mest gott - tack o lov. Phu.

I morgon ska jag till Solna i två dagar på projekt-jobb och Johan ska komma hem från storstaden för ett shiftbyte. Kristoffer har jour på Gustav OM det skulle hända något i skolan och Edor är hos mamma och Chivas sover över hos Bettan för att jag ska hinna med tåget i morgon....ja, ni förstår nog att ekvationen knappt går ihop. Just nu borde jag göra annat än att blogga men jag behöver en PAUS.

Så nu vilar jag lite.

Har min UNDERBARA mamma som känns mer som en livspartner ibland som delar min vardag med allt pyssel det innebär med barnen. Trots sitt handikapp så är hon alltid standby och finns där för mig och min familj. Finns inte nog med tacksamhet att ge. Jag har ju mitt behov av att träna för att må bra och idag fick jag en genomkörare medans barnen åt sin middag med henne.

I går "klöpp já má" och fy vad ful jag blev. Inte alls som jag tänkte mig, men jag får skylla mig själv då jag inte hittade någon bild att ta med o visa på vad jag önskade. Tänkte mig något tufft och blev "Tant Sylvia" enligt min kollega. :) Ha-ha. Ja-ja, det växer ut. Den missen har man ju gjort förr.

Nä, nu blir det att nanna med Gustav intill.

Han o jag  lyxar och han har fått ta Johans bädd inatt.

Myyyys.

Ser fram emot en låååång med intressant dag imorgon som jag ska avsluta med ett spinningpass på ett gym i Sumpan tillsammans med själsfränden Sanna.

Ännu mera myyyys.