Kvack

Min pappa var länge min främsta förebild.

Han ritade kritsträck på asfalten framför vårat hus där vi körde matcher, han tog med mig o mina vänner på skogsäventyr i tält där vi fångade både fisk o kräftor. Minns speciellt tiden vi tillbringade i Dalarna vid sjön Hinsen.

Vi åkte långa resor i bil till Norrland där vi kissade fritt i skogen och plockade murklor o drack källvatten.

Han har präglat mig till en del av den jag är och jag har honom att tacka för mycket. Men dessvärre fick vi en svacka på några år där vi tappade bort varandra. Jag sörjer de åren och ska erkänna att jag är bitter och varit förbannad över detta.

Hann avled just den här dagen för 5 år sedan.

Nu finns han inte längre med oss och en dag som denna känns det rätt tungt att förlorat honom.

Pappa,

du finns i mitt hjärta fast jag är dålig på att visa det.

Jag tror och hoppas att du funnit ro och trivs på ditt fjäll.

Din för alltid "Dotra".